Anna.

Idag i skidskolan krockade två av mina barn i knatte blå. Den ena veks likosm åt fel håll och snurrade runt så, aa, skitsvårt att förklara, men tänk er en 5 åring som får fötterna i huvudet fast från fel håll liksom och sen snurra ett varv på det... Iaf, han fick ont i nacken, ryggen och huvudet (allt på samma gång) och sen kom han inte ihåg vad vi gjort i skidskolan idag och inte heller vad hans mamma heter... Så ja, det kändes ju inte så bra.. En mamma som som tur var dök upp åkte ner en bit i backen med resten av barnen och skidpatrullen kom dit och tog hand om honom. Sen fick jag åka ner och berätta för alla föräldrar och barn (+killens mormor och morfar) vad som hänt (bara svenskar som tur var), sen skyndade jag mig upp till läkarmottagningen och väntar mig att killen åtminstånde hade hjärnskakning, men när jag kommer dit står lilla Lukas utanför läkarmottagningen med mamma, mormor och morfar och en liten askefigur i handen, åååhhh, va skönt det var att se honom där. Han skulle få åka skoter hem tills in stuga och vila, vilken upplevelse för honom! Hans morfar sa att det var ju skönt för mig med att det gcik så bra, aa det kan man väl säga, fyfan vilka skuldkänslor jag haft annars, trots att jag inte kan hjälpa att kidsen kör över varandras skidor.. Men ändå, jag har ansvar för dem. I morgon ska Lukas ta med sin askefigur och berätta för alla i gruppen!
Gillar de här grupperna jag har nu, är ju sjuklingen Marcus grupper egentligen, hade gärna haft dem hela veckan, men ska va ledig tor-fre, ska btw bli så jäkla skönt att komma iväg ett tag!