"hon dricker öl, hon kommer snart bli full"
En annan sak som hände med bröderna var när det var måndag typ 5 grupper nybörjare i skidskoleområdet, KAOS, jag ser 7-åringen susa ner i en väldigt mycket för hög fart rakt ner mot jaaa, folk, skidor, barnvagnar, mammor och pappor, skyltar, nät, jag tack gode gud för nätet, eftersom jag är för långt borta för att slänga av mig skidorna (hade kanppt skidor på men vi säger så) och springa fram och stoppa honom får jag istället vråla "BROOOOOOOMMMMSSSSAAAAAAAAA", jag tror att han fick ner ytterstpytterst lite fart innan han satt i nätet med ett flin i ansiktet. Vilket annat barn som helst hade störtbölat resten av lektionen och vägrat åka skidor på resten av veckan och vart pain in the ass för både oss skidlärare och föräldrarna, men icke sa nicke.
Jaja, nu har jag fått ur mig lite händelser, jag skulle kunna skriva en hel bok om alla roliga saker man får va med om som skidlärare, nästa projekt, ska klura ut en finurlig titel.
some die young
Första doppet idag, blev dock i en sjö istället för havet, vilket såklart känns lite mesigt när jag bor på en ö. Hur som helst, det var typ varmt, eller inte varmt som i utomlandsvarmt utan sommarvamt, både jag och Agnes låg i ett tag, fantastiskt!
Såg sportnytt för ett tag sen med mamma och pappa, det var bla ett reportage om alpina landslaget, ja, de utförde yoga och gjorde även de de är bäst på, åkte skidor, helt seriöst, jag kunde inte titta, det är så sjukt, det går inte att förklara, det är liksom en känsla i kroppen, benen vill åka skidor. Synd då att jag sommarvallade åtminstonde 2 par skidor idag, åååhhhh.
en sån där tankebomb igen
Just nu funderar jag på vad jag vill med min framtid, eller liksom vad jag har för mål. Målet är självklart att uppleva så mycket som möjligt och ha så kul som det bara går. Men det är inte alltid som allt kan vara kul, ibland får man kämpa dit man ska, jag är tyvärr ingen sån som kämpar som om det vore ALLT, "Det måste va på liv och död, det måste kännas i ditt hjärta på riktigt" jag måste verkligen, verkligen brinna för något för att uppnå ett mål, annars utför jag det bara halvdant, tyvärr, motivationen måste finnas där, som det här med skola och betyg.. Hade liksom aldrig särskilt mycket motiation när jag gick på gymnasiet och det staraffar sig lite nu för jag måste göra högskoleprovet och få väldigt bra på det för att kunna gå den utbildning jag vill. Nu tror jag i och för sig inte jag hade snittat MVG även om jag försökt, la det mesta av min tid på gymnastiken de tre åren. Jag var i hallen som tränare 3 dagar i veckan och gymnast 4 dagar i veckan när det var som mest.
Jag fattar inte nu hur jag orkade, mina dagar bestod av sjuka mornar där jag snoozade i ca en timme för att sen ha 20 minuter på mig innan det var dags att åka till skolan. Jag var den som ägnade skollunchen åt att "hålla låda" istället för att äta så mina kompisar var alltid färdiga för att gå när jag knappt hade börjat äta.. Bra, Anna. När skoldagen var slut gick jag antingen direkt till hallen och tränade mina gymnaster för att sen träna själv = minst 4 h i hallen, klockan 21.30 kom jag hem och var då vrålhungrig och helt tömd på energi. När jag hade ätit och duchat, då var klockan runt halv elva, då var det dags att plugga... blev ibland sittande hela nätterna eller så struntade jag i det bara. Resultatet blev därefter.
Nu smiter jag som vanligt ifrån ämnet, men så blir det, jag skriver någon, då kommer jag på något annat och spinner vidare.. Dessutom vet jag inte riktigt vad ämnet är... I alla fall, har börjat satsa mycket på träning nu sen jag kom hem från mina resor, alltså inte gymnastik, har fått inse där att jag inte kan vara med där, kan inte satsa, jag vill annat i livet, kan inte vara på en fast punkt, men gymnastiken kommer liksom alltid finnas i mitt hjärta, alltid, det är en fin sport, en bra sport, en annorlunda sport, en sjukt rolig sport, jag skrev ett hyllningstal om gymnastik på gymnasiet, jag undrar vart de har tagit vägen, det hade vart så otroligt kul att få läsa det och ha det kvar! Det var min gymnastikhistoria, men ny tränare, nya övningar, bra minnen, dåliga minnen. Ja, allt!
Jahja, drev ifrån ämnet som just nu verkar vara träning, har börjat ckla landsväg väldigt mycket, och långt, det är sååå himla skönt, sen brukar jag köra lite löppass också (läs jogga), det har jag emd börjat uppskatta, förut har jag kännt att jag inte velat göra så mycket annat utanför gymnastiken för att spara min energi och kunna göra mitt absolut bästa på träningarna. Nu kan jag testa på lite "nya" grejer, vilket känns kul.
Nu vill min hjärna inte få så mycket mer sagt utan jag sätter nog punkt här för idag och återkommer när jag fått nått nytt att tänka på.
Åker till Lund i helgen med Maria för att hälsa på Ragnhild, spontant och bra, vi har inget planerat utan ska bara göra vad vi känner för, det känns bra!
rastlösa själ
När jag är ute på någon tripp tänker jag alltid på alla de saker jag ska göra när jag kommer hem, alltså hem till utgångspunkten, hemma i Ekeby. saker jag tänker att jag ska göra är, weekendresor till vänner och städer, hyra kajak, åka ut med bilen och kameran i jakt på bra bilder, baka, träna, laga god mat, njuta av frukost ute på framsidan, börja seriösträna gymnastik igen eller bara ta på mig gummistövlar och ströva runt i skogen! jag tror att jag ska börja något slags nytt liv och göra så mycket bra och framför allt roliga saker, det blir liksom aldrig riktigt så. det blir mer gamla rutiner, sova sjukt länge, äta macka och juice frukost framför tvn, bli kvar framför tvn. jag gör liksom det jag känner för just här och nu, jag borde ju tillåta mig själv att göra så eftersom det är det jag vill och herregud jag är ledig och fri att göra precis vad jag vill, det är bara det att alla dagar går ihop, det finns liksom inget som skiljer dem åt, när jag är som mest uppe i säsongen/plugget elelr vad det nu än är så vill jag inget annat än att bara få slappa men nu då? Halvligger just nu i soffan med benen i en fåtölj och med datorn i knät och vet liksom inte riktigt vad jag ska ta mig till, det är som att det snurrar i skallen, jag kan räkna upp tusen saker jag KAN göra, men inget som jag VILL göra! Jag har liksom ingen ro till att bara vara, jag måste planera saker, spelar roll om det blir av, jag måste ha saker att se fram emot, det gör jag nästan alltid, även om stället/livet jag befinner mig i där och då är helt fantastiskt så tänker jag ändå på vad som ska hända sen, jag kan liksom inte nöja mig med ett "där och då" även om nu som sagt där och då är fantastiskt, så vet jag att det har ett slut, för det har allt! herregud vad jag skriver både oförståligt och långt, liksom direkt från hjärnan, jag vet att det finns namn för sånna "direkt från huvudet texter" fick lära mig det på svenskan i typ 2 på gymnasiet, men minns tyvärr inte längre.. men det gör inget för det ligger under kategorin "onödigt vetande" för mig, undrar förresten varför mna ska veta allt, saker som man aldrig kommer ha användning för och inte bryr sig ett smack om! Typ om det skulle komma med som en fråga i typ TP eller liknande, då kan man ju imponera på sina medspelare typ! Okej, sätter nog punkt här för det här vart så långt så jag inte ens orkar läsa igenom det själv! Kul ändå att få sånna här infall och skriva sånna konstiga saker som ändå är precis det jag tänker, då kan jag ju gå tillbaka om några år och se om jag fortfarande tänker likadant eller inte! jajaj over and out!
Just det, har ju vart en vecka i Åre och en i Hemsedal sen jag lämnade Idre, har varit två fantastiska och dyra veckor med sol, puder, underbara människor, after ski, mat och jaaaaaa, helt klart fantastiskt säsongsavslut! Nu är det bantning, sparande och träningsmode som gäller!
