Anna.

Idag sa jag hejdå till Ragnhild och Frida, som nu är på väg till Irland, har fortfarande inte riktigt fattat och tagit in att de verkligen är borta, eller borta, ingen har ju dött!
Men en av mina bästa vänner kommer jag inte träffa på ett halvår ! ! Nej, jag har inte fattat ännu. Det kommer jag inte göra fören om någon dag när jag känner för att åka ut till Mästerby och sitta I Falkenhaugs kök och dricka te och prata! Då kommer jag förstå att det inte går, sorgligt, tomt, konstigt! Ja, väldigt konstigt!
Men jag vet att det kommer bli jättebra, ni kommer trivas och ni har varandra!
Jag är kvar här, nästan ensam snart, tur Maria att vi har varandra!!

Men om några månader är jag förhoppningsvis, eller ska va i fjällen! Är jätterädd att jag inte alls kommer få något jobb!! Tänk om jag inte får det, vad gör jag då?
Nej, inte ok Anna, jag får jobb, på något vis löser det sig alltid! Om exakt en vecka ska jag ge gärnet på den där intervjun! Snart får man reda på skistarsvaren också! Hoppashoppashoppas!!